Så nära men ändå inte

Så har äntligen jakten kommit igång "på riktigt". Har vari ute med vovven Laban några ggr nu och han har fungerat förvånansvärt bra trots ringrost och ålder( 9,5 år) lite stel blir han dock så man får väl ta det lite lugnare med han i skogen framöver. Antalet rådjur har dock blivit noll hitills men det ska vi råda bot på under hösten om inte vädret ställer till det som förra året. Har även tillgång till farsans 2 hundar, den ena tiken(Ella) är också till åren kommen (8 år) men oj oj vilken hund. Hennes barnbarn (Bira) är bara dryga året gammal men går för fullt i skogen, drev på dryga timmen redan. Hösten kommer att bli intressant!!

I Måndags startade då älgjakten och det tog inte många minuter innan det var älg i passet. I första läget stod den väldigt fel till och det var bara att vänta. Efter 5min vänder hon och försvinner,men jag hör hur hon går och betar i slyet dryga 70m ifrån mig men vill inte komma fram i nån av alla luckor som finns. Efter en sisådär 15minuter så får jag syn på henne igen men då enbart bakdelen och hon står och vädrar och lyssnar. Sådär håller hon på i dryga timmen innan hon knallar iväg. När jag nästa gång får syn på henne är det med fin och ren bredsida men då är hållet dryga 200m, så det ville sig inte alls.

På Tisdag vid vårt sista drev för dagen så stod vi 3 skyttar i linje,efter en liten stund dyker det upp ko kalv och tjur som vi alla 3 ser men ingen kan skjuta. Jag hade för långt håll likaså en av de andra och den tredje hade dom på endast 45meter men det var för tätt för att lossa skott. Inte mer än 2-3 minuter senare dyker det även upp ko med kalv på samma ställe som de tidigare älgarna visade sig och scenariot upprepade sig.......Så vad säger man! Så nära men ändå inte, men det är ju sådan jakten är, ibland alltför ofta men rätt som det är så lossnar det och allt formligen springer i knät på en. Nu blir det ytterligare älgjakt på Lördag så vi får hoppas på bättre tur då. Söndag blir det rådjur. Så go vänner.....Ny rapport blir det under helgen.